Fodra, vattna och rykta mig väl,
giv mig ett luftigt snyggt stall.
Var vänlig mot mig! Ryck ej hårt i tömmen.
Löna icke min möda med piskrapp!
Giv mig icke för tungt lass!
Åk icke på det tillräckligt tunga lasset!
Sko mig väl. Smek mig någon gång.
Skydda mig om sommaren för solhettan,
om vintern för kölden!
Lägg icke det iskalla betslet i min mun,
men lägg täcket på min rygg,
då jag ställes svettig i kylan.
Jag bär dig.
Jag drar dig.
Jag lever endast för dig.
Du vet att jag icke kan tala om min nöd, min smärta.
Men Gud skall löna dig,
om du är skonsam och barmhärtig mot mig.
Han giver akt på mina suckar.
Till sist då mina krafter äro slut,
gör mig den tjänsten att taga mitt liv
på det minst plågsamma sätt.